prinsessmammans

Tänk vad tiden rinner iväg.
Glad är jag för det.
Jag har känt mig både väldigt mycket upp och väldigt mycket ner senaste tiden.
Påverkar den mörka årstiden även mig?
Jag har ju alltisd hävdat att jag inte blir påverkad av väder, vind och årstider.
Men kanske får jag erkänna att jag har haft fel på den punkten.
Kanske är även jag känslig och mitt humör likaså?

Jag har tagit ett drastiskt beslut i dagarna.
Vill inte riktigt dela med mig av vad det är än.
Inte för att det här är en blogg som jag delar med många (ska jag starta en ny offentlig blogg kanske?).. men det här vill jag hålla för mig själv nån vecka till.
Innan jag vet mer själv vad som händer och sker.
Sen lovar jag att dela det.

Vårdnadstvisten är ju som den är.
Andreas ska ju egentligen skriva under ett avtal som säger att han godkänner att Denise bor merparten av tiden hos mig, men det har han inte gjort och jag får ingen respons från min advokat i frågan hur det går med ärendet.
Tills dess är utredningen vilande. Boende och rådnadsutredningen som Soc gjort alltså. Som tingsrätten sedan baserar sitt beslut på (om vi inte inkommer med ett avtal som säger att vi själva, med juridisk hjälp, kommit överens.)
Men nej, att förvänta sig framsteg från den mannen är nog ingenting jag borde ens tänka tanken på.

Känns bara så trist, lönlöst och energikrävande att ha det här pågående i bakgrunden.
Jag gör verkligen allt jag kan för att bara vara i stunden, vara en bra mamma för Denise (och tro mig,hon är bäst på att tala om när hon tycker att jag INTE är bra).. och ta hand om mig själv.
Men det här gnager i mitt inre, långt där bak i huvudet så finns det en tanke om att det inte riktigt är uppklarat.
Som om jag borde göra något mer?

Näe, nu ska jag dansa ut i regnet med Nando.
Hämta lillskruttan på dagis och promenera hem.
Laga middag, städa, plocka. Imorgon är det arbetsintervjuer och fika med min älskade Maria.
Kram på er!